Släpp aldrig det som känns rätt!

Skin, skin som den sol du är.
Låt hela världen se ditt vackra leende.
Lys, lys som den stjärna du är.
Du lyser upp mitt mörker och jag känner du är med.
Hur du rör mig, talar, sättet du ser mig.
Tack mitt hjärta för alla stunder du ger mig.

tycker verkligen inte om när människor använder sig av de och dem, men inte vet NÄR man ska använda sig av vilken.

insåg just i vilket sammanhang detta inlägg hamnade.. ^^

Glömde bifoga denna i tidigare inlägg, och orkade inte redigera x)
Här pratas det alltså om lizans snygging som inte ville ha henne. Vi kom fram till att de var bögar hela bunten :) framgår kanske i bilden DOCK (a)

SOOOOOMMAR sommar å sol

Idag hängde jag i tanto med lizan, det var mysigt men det kunde vart lite varmare! men jag har blivit lite brun på ryggen iaf :D Vi låg där å glassade i solen med briost, scones, schweppes, rostbiff & potatissallads macka, godis och en systemkamera! Lizan skaffade sig ett ragg (ett fult sådant! moaha xD ) och jag har kommit på (?) att bebisar e supersöta! jag vill ha en, eller åtminstånde känna nån som har en :)
Vi hängde runt lite där från typ tre till sex nångång, försökte få tag på tony innan vi drog hem för att se om han skulle dit med sina polare så kanske vi kunde sitta å chilla med dem några timmar till, men aset vägrade ju svara varken när man ringde eller när man skickade sms, så efter typ 1000 samtal från både mig och lizette bestämde vi oss för att han var en tölp och vi åkte hem ist :P menhan brukar tydligen vara känd för att inte svara i telefon. HMMM. roliga var att han inte har mitt nummer och jag skickade ett väldigt argt sms till honom xD han måste undra..
Imorgon ska jag iaf åka till tommy och stanna där under helgen! Får se vad för mysigt vi hittar på ,vill hellst bara ligga och dega å myysa för jag känner att jag håller på att bli lite sick, mår illa har ont i huvudet å magen osv.. vi får se :)
För övrigt så gick jag upp 9.40 imorse (!) när jag egentligen kunde ha sovit till typ 11.......! när jag vaknade så såg det jätte soligt ut ute så jag tänkte "ÅÅÅH då kan jag lägga mig å sola en stund innan jag ska till lizan" men under tiden då jag satt vid datorn i typ tio minuter för att vakna lite så hann jag märka att det itne alls var så soligt ute - utan snarare växlande molnigt! så det blev inget solande för mig å sen så hade jag blivit för pigg för att somna om så jag fick gå upp.. x) så nu e jag bautatrött å ska nog sova snart å hoppas att tommy messar eller kommer in på msn snart så jag vet när jag kan komma till honom :P

Men nu ska jag ligga och dra mig i några minuter i sängen, har så sjuuuuuuuukt ont i nacken, funderar på att tvinga tommy att massera mig imorgon. MOAHA :)

puss å pill

Sandslott

Du leker så oskuldsfullt. Smeker konturerna med spaden och slätar ut varje jack. Gör du fel bryter du ner det för att åter bygga upp det igen - ännu bättre, ännu större och ännu vackrare. Med precision använder du en pinne för att få till detaljerna, muren, fönsterna, plattorna på taket. Du bygger en vallgrav runtom och förser den med vatten och med pinnar bygger du en vindbrygga. Snäckor du hittat på stranden fäster du på muren som din egna symbol för slottets vapensköld. Du vill att det ska vara felfritt, perfekt! och du vill kunna se på ditt slott med tanken att "detta är det vackraste sandslott jag någonsin byggt."
Du reser dig och beskådar ditt mästerverk, ler nöjt. Plötsligt lyfter du foten och placerar allt du byggt upp under dig. Din fot krossar slottet och bryter åter ner det till dess ursprungliga form. För det är just vad det alltid har varit och alltid kommer att vara, ett stycke sand som du vet att du kan komma tillbaka nästa dag för att leka med om du så behagar, och kanske kan du då bygga ett ännu mer spektakulärt mästerverk! Du lämnar endast kvar ett avtryck i sanden innan du vänder ryggen till och går. Vackert blev det, men du kan inte bestämma dig för om det var värt varken tiden eller mödan.
Jag ser på dig genom fönstret, där utanför står du med dina vänner.

when you found me

För övrigt stannade jag hemma från skolan idag, mår inte särskillt bra och vi hade inga viktiga lektioner. känner igen den här känslan
Så jag ska förmodligen börja pilla lite på en hemsida jag ska göra till en kompis, och överspela veckans låtar

Annars händer inget speciellt, ska snart gå ner och äta frukost.

Följer trenden:

<- OTAGGAD

Snart åker jag. Men egentligen vill jag inte detta särskillt mycket. Hade hellre vart hemma. Hemma här med dig. Ligga och dofta i ditt hår om nätterna. Vakna i dina armar. Sitta och titta på dig i smyg då du ser sådär underbart sötsockrad ut. Sådär snygg attraktiv rar fin gullig.. vacker.

- Jag dör nog ensam.
- Du har ju mig.
- Du kommer att lämna mig någon gång.
- Jag älskar dig.
- Du kommer att sluta älska mig.
- Nej, jag lovar. Vad kan jag göra för att du ska tro mig?
- Tatuera in mitt namn under din vänstra bröstkorg, ovanpå hjärtslagen.
- Det är meningslöst.
- Vad menar du?
- Ditt namn är redan ingraverat under huden, i mitt hjärta.

- Nej, det vore för egoistiskt av mig att göra något sånt.
Någon skrattade henne i ansiktet, ett grovt och inte alls ett såntdär glädjespridande skratt.
- Vad spelar det för roll? Jag känner ingen som är mer egoistisk än du så det finns inte en chans i världen att detta skulle kunna göra någonting värre.

Undantaget som bevisar att teorin stämmer

När fåglarna viskar i mitt öra om frihet vill jag tro dem. När trädens grenar skapar melodier om förändring vill jag tro dem. När havets vågor slår mot klippkanten och talar om trygghet vill jag tro dem. När himlarna skapar bilder om hopp vill jag tro dem. Och när jag blivit dragen i näsan och lurad av lögnen själv har jag velat tro den. Men grundprincipen är just den att sanningen ofta finns där, och när den inte gör det dyker den alltid upp tillslut.
Alla talade endast om för mig att jag levde, utan något konkret bevis. Du har blivit den som visat för mig att det alla alltid har sagt var sant. Därför vet jag att detta är sanning. Du blev sanningen för mig.

- föstår dig.
jag har ett halvår kvar men har vart rädd för att växa upp sen lång tid tillbaka. när man var liten ville man bli 18, man ville bli stor och kunna göra som man ville. nu är allt man vill att stoppa tiden
- Jag har ju ingen koll, jag har typ alltid fått göra som jag vill och ta hand om mig själv. Men nu känns det som att jag gått miste om saker jag egentligen borde ha lärt mig som skulle ha förberett mig på vuxenlivet.
Precis så.
- ja, ungdomstiden var den tiden då man skulle förbereda sig för att fylla 18. då man skulle lära sig - allt
- Ja, men vad hände? Allt rann ut under fötterna på en.
- jag vet ärligt talat inte, det känns som att tiden ledde en in på något man trodde var en genväg men när man kom fram hade alla redan hunnit i mål före en
- Nu får man klamra sig fast i det lilla man har för att inte också försvinna. Jo..
- verkligen. tiden var för knapp
- Antingen det eller så var det bara ingen som lärde oss att ta vara på den...
- och inte förens jag har hinnut plocka fram både stekpannan köttfärsen och de krossade tomaterna så kommer jag på att jag faktiskt inte alls vet vilka mer ingredienser som ska vara i eller hur man ens lagar köttfärssås. fast var och en är vi ansvariga för valen vi gör, den bittra sanningen..
- Been there, done that...
- försöker att ta vara på så mycket som möjligt nu. lära mig så mycket jag kan. suga in kunskaper om allt
- Mja, fast grejen är ju att det där om att vara ansvarig egentligen ska komma nu när man fyller 18.
- ja
- Innan var vi ju barn, ingentign skulle ha varit för svårt och det skulle finnas en förklaring till allt.

- Min pojkvän bor i spånga
- Jaha! hur lyckas man bli kär i någon så långt bort?
- Lycka är det, men svårt var det aldrig

Någonting som jag finner underligt med världen och som världen finner underligt med mig är att trots de stora kontraster som finns mellan oss så är vi ändå så lika. Just då hela världen kändes raka motsatsen till vad jag var och då jag kände att jag skulle passa bättre in var som hellst men inte här - så skapades du för att bevisa för mig att det inte alls var så och för att tala om för mig att "att äta av äpplet gör dig inte mätt, det gör dig bara hungrigare".Du visade mig att livet kunde ta andra skepnader än vad man hade trott och samtidigt som världen mer och mer förändrades från att ha varit mitt gömställe till att bli min arbetsyta, så lärde jag mig att förstå vad du egentligen ville och tillslut även tro på det. Så trots att jag bara levde i en spegelbild av det liv någon annan aldrig fick uppleva så älskade du mig. Och du höll mig trots att jag endast var gjord av reservdelar - trots de delar av metall som stack ut ur min kropp, som ständigt rispades mot din nakna hud och rev upp blödande sår. Jag plåstrade om dem, eller åtminståndet försökte jag så gott jag kunde och egentligen vet jag inte hur väl jag lyckades men världen har inte tagit dig ifrån mig. Han vågar inte.

Ingen utav oss vill förlora dig och han vet att jag är som allra bäst hos dig så han låter oss stanna just där vi är, låter det bli upp till oss vad vi väljer att göra med kärleken. Trots att jag redan har gjort mitt val vill jag göra det igen så att du kan se att jag väljer kärleken. jag väljer dig för evigt.

Skärmklippverktyget

Dagen har vart helt okej antar jag. Börjar med att ha nationella i engelska - reading and writing - gick väl sådär.. fett tråkigt iaf. Efter det har vi håltimme i tre timmar. Jag Zandra, Bea, Christina och Mimmi går till statoil för att zandra ville ha glass, väl där inne drar hon sig mot Ben&Jerrys glassarna och sliter upp en burk, alla blir VÄLDIGT glada. Vid kassan säger killen att man får två för 99, zandra som e lite lustig tycker att det är ett jättebra pris så hon säger åt mig att hämta en till. sen sätter vi oss vid bänken utanför skolan alla fyra och slevar i oss glassen, A1 och A2 ansluter sedan efter ett muntligt prov i ekonomi. då var "tyvärr" glassen nästan slut redan så de fick typ inget. men vi kunde ju inte hjälpa att den skulle ha smält, JAO ;) efter håltimmen har vi svenska i 50 minuter, slutar dock i att mimmi som hade fått i uppdrag av fotoläraren och rektorn att fota hela klassen - en för sig - fick fota alla. så 30 minuter gick åt till det. sen hade vi drygt 15 minuter svenska sammanlagt å fick gå några minuter tidigare.

Har vart sjukt trött och otroligt lättretlig hela dagen, så ber om ursäkt till alla som fått vara mina offer. Har iaf glatt mig åt att imorgon är det fredag och hoppats på att jag ska kunna träffa tommy då, och det ska jag nu :) längtar.
ska plocka iordning lite i mitt rum nu, är hur stökigt som hellt typ å sen ska jag ut å gå å sen så ska jag duscha å sen så ska jag plugga lite grafisk kommunikation och sen så ska jag lyssna på Coraline och sen blir det nog lite datorsittande och sen ÄNTLIGEN ska jag sova.

hej

Kalkstensdrömmar

Han satte sig på en sten och klappade med handen brevid sig, likt man klappar på marken för att få en hund att lyda. "Kom så ska jag förklara en sak för dig." Han började sedan tala om djuren, om människorna och om växterna. Om hur vi levde i symbios med dem och att mäniskorna egentligen är så lika träden. "Hur menar du?" frågade hon. Han svarade att stammen är den som talar om livet och grenarna som växer längs dess höjd talar om vilka val vi gjort i livet, vilka vägar vi valt att följa. Att dess löv är likt alla vänner som kommer och går genom livet och det är inte sällan vinden kommer och för dem iväg från oss. "Men vissa löv stannar alltid kvar." "Är jag ett sådant löv, ett som alltid stannar kvar?" frågade hon då. Han lutade sig bakåt och vätte ansiktet upp mot himmlen, sedan tittade han på henne igen. Han log, och sa : "Du är fågeln som sitter på den högsta trädgrenen. Ibland försvinner du, men jag vet att du är där ute någonstans och alltid återvänder. Med dig kommer alltid våren, solen och fågelsången".

Det handlar inte om att hitta någon att leva med, utan att hitta någon man inte kan leva utan

Idag har det vart tisdag men jag trodde och hoppades så förbanant på att det skulle vara onsdag. du vet att onsdag betyder en dag mindre och för varje dag mindre så kommer du en dag närmre. Men när du väl är nära vill jag att dagarna ska fördubblas.

Ni vet att jag älskar stjärnorna på ett nattsvart himlavalv - och att jag är en av dem - men fortfarande samlar ni ihop dem bara för att se dem falla. De som faller ner men aldrig upp tillbaka igen, utan snarare svävar osynligt omkring oss sakta förflyttas iväg, och kväver oss mer och mer för varje andetag. Vi ser det inte och vi kommer förmodligen aldrig att inse det, men vi har aldrig varit bra på att leka fåglar och våra redskap kommer inte att hjälpa oss i framtiden utan snarare bara försämra våra chanser till överlevnad.
Stjärna som faller blir till någons önskan blir till någons död blir till någons förtvivlan blir till en dröm som aldrig var menad att överleva men blev gödd på vägen av lust och ett hjärta som talade om kärlek och ett evigt liv. Talade om den tiden då människan talade trädens språk, och då vi utan ord kunde förstå och älska varandra villkorslöst. Då fåglar var bevingade varelser som vi såg på från marken - och inte sånt vi tävlade mot om vem som kunde ha mest total mängd luft under sina vingar. Då vi inte behövde sväva tusentals meter ovanför fast mark för att bekräfta vår existens
en gång i tiden hade vi faktiskt en chans att överleva

FOTODAG

Idag blev det 12,5 timmar i skolan..

gick hemmifrån 07:25
kom hem 21:50

Har hunnit med en del inom foton och grafiskkommunikationen som behövde göras dock.

Lizan kom till min skola när jag hade slutat och fick vara modell för några bilder, så här kommer några! oredigerade dock... och JA, jag hade problem med blixtarna.